Jag har samlat några tips som jag tänkte jag kunde dela med mig. Det finns massor med listor på nätet med allt från gästgåvor till löften, men dessa tips är mina egna och från erfarenheten från vår planering och bröllopsdag.
För brudparet
-Boka upp det ni vill ha långt i förväg. Gäller sånt som präst, kyrka, lokal, frisör, fotograf osv. För de bästa ryker först.
- Räkna med att ni kommer vara ovänner under planeringen. Förmodligen inte av planeringen, men det är mycket känslor runt ett bröllop.
- Var ledig veckan innan och efter om det är möjligt. Man tycker man ligger bra till, men det är ALLTID saker som dyker upp. Veckan efter är det MASSOR med saker som ni kommer att behöva ta rätt på. Och bara att smälta bröllopet tar sin tid och är underbart!
- Kolla upp när lokalen måste vara städad, och om ni städar själva, se till att ni har folk som hjälper er
- Kolla upp när ni måste sluta spela musik innan ni bestämmer er för lokalen
- Välj toastpar noga. Jag är superglad att vi valde två helt olika personer med olika kvaliteér. Det är en klar fördel att ha någon som gift sig och förstår vad man går igenom, för det är väldigt speciella känslor som finns i kroppen.
- Se till att ha vatten med er genom hela dagen.
- Gå "all in"
- Ha med ombyte till lokalen. Gissa om det var skönt att gå hem i mysbyxor?
-Släpp loss!
För gästerna
- Fäst grattis-kortet ordentligt på presenten. Kort kommer lätt bort.
- Kramas ofta och mycket med brudparet
- Håll tal eller spexa! Spelar ingen roll vilken relation till brudparet man har, tal och spex är alltid välkommet! Och skriv ner talet för att ge till brudparet senare.
Och viktigast av allt: Det är er dag, det är ni som bestämmer allt! Det roliga och romantiska kommer av bara farten.
Efter att vi blivit hämtade i den grymt snygga bilen åkte vi en sväng för att sedan komma ner i Ånäsparken. Det blev en liten sväng, men ack så mysig! När vi kom fram hade inte alla hunnit komma ner till lokalen, men vad gjorde det? Hanna och Eva serverade snittar och cava till alla som kom ner eftersom. Hur mysigt som helst! Strålande solsken och massor med kärlek.
Sedan hände en liten incident som gjorde att minglet drog ut på tiden. Ni på plats vet vad som hände, men allt har gått bra och allt är som det ska.
När läget åter var under kontroll kunde det skålas. Brudskålen avklarades och alla började gå in för att hitta sina platser. Vi hade skrivit på ett fönster vid vilket bord man skulle sitta, så väl inne i lokalen kunde man snabbt hitta sin plats. Medan gästerna hittade sina platser passade Petra på att fotografera lite snabba familjebilder utanför lokalen.
Vi hade lagt ner mycket tid på placeringarna. Alla par fick sitta med sin respektive oavsett om de var gifta eller inte. Alltid skönt att känna någon vid bordet resonerade vi.
Vi hade dukat med vita linnedukar, en löpare i naturtyg, spetsdukar från Martins mormor, ljuslyktor som jag sytt, blommor som Irene arrangerat, gästhäftet var även bordsplacering då alla gäster hade ett namn på sitt häfte, servetten hade vi rullat som ett ljus (samma brytning som var i Casiopeija när jag och Martin träffades) och sedan det klassiska ”glas till varmrätt, glas till förrätt, vattenglas osv.”
Min svärmor har verkligen lagt ner mycket tid och tanke med alla blommor. Hon har drivit upp dem själv i hennes fantastiska trädgård från grunden. Det enda vi gjort egentligen är att berättat vilka färger vi velat ha och valt ut några fröer. Veckan innan bröllopet regnade det en hel del och vi alla var rädda att blommorna skulle ta skada, men med paraplyer och mycket kärlek så gick det vägen! Och än idag, två veckor efter bröllopet, så blommar det i rabatten på Ångströms Väg. Hon gjorde sedan alla arrangemang till bröllopet och vi är så innerligt tacksam för all hjälp. Jag tror inte riktigt ni förstår hur tacksamma vi är mot ALLA som hjälpt oss med massor med saker. Vi kan inte tacka er nog.
Anna hade verkligen gjort ett kanonjobb med gästhäfterna! Vi hade inte fått se dem alls innan bröllopsdagen och vi blev så sjukt glada att de var så otroligt vackra och genomtänkta! Det vi hade pysslat med var beskrivningen av våra gäster, men sedan hade Anna pysslat med resten. Underbart! Anna och Kalle hade även tänkt på andra detaljer som att det skulle finnas paraplyer till gästerna då toaletterna inte låg i samma lokal som festen.
Toaletterna var också dekorerade och även där hade vårt toastpar gjort ett kanonjobb! Jag och Martin hade varit och inhandlat till korgarna som fanns på toaletterna. Bland annat fanns det plåster, tandstickor och gnuggisar. Ni vet sånna där gnugg-tatueringar. Fast det fanns bara några stycken och det inne på herrarnas. Vi hade gissat vilka två som skulle använda dem först, och vi hade rätt på båda två. Det är dock det enda som vi ångrar under hela dagen, att vi inte köpt fler gnuggisar!
Väl inne i lokalen så startade Anna och Kalle med att hälsa alla välkomna. Sedan var det förrättsvin följt av förrätt. Maten hade komponerats av Martin och några av hans kollegor. För att vi skulle kunna slappna av och ha en middag som VI ville ha den så hade vi flugit in en kock från Fond i Göteborg, en annan av Martins kock-kollegor och hans tjej och en servitris som serverat på Nobelmiddagen. Nu är inte bara det här ”personal”, det är utan tvekan de människor som vi litar mest på i kök och matsal. När man är så sjukt arbetsskadade som vi är skulle vi omöjligt kunna sitta och njuta av en middag där det görs ”fel”. Utan dessa fantastiska människor som var där och hjälpte oss med detta hade dagen inte alls blivit lika bra! Stort tack Nils, Johan, Hanna och Eva!!
Vinet var noga utvalt med hjälp av Erika, en annan grym tjej vi känner. Hon tipsade oss med massor av viner, och till sist så körde vi på helspanskt och ekologiskt. Även kaffet var såklart ekologiskt (mitt mission i livet, att få människor att dricka ekologiskt kaffe)
Första talet kom mellan förrätt och varmrätt. Det var Martins mamma Irene som började. Ett mycket känslofyllt och vackert tal om stora fötter bland annat. Jag grät mig genom alla tal, de var så vackra! Efter det så höll min syster Ulrika tal. Som hon avslutade på spanskt vis med Viva los novios! Tur hon hade drillat sitt bord bra!
Varmrätt och varmrättsvin. Vi fick några telegram upplästa (helt otroligt roligt att få telegram!!)
Mellan varmrätt och dessert som Ilona höll tal. Ilona är som en extra storasyster för mig och har varit ett bollplank för mycket i livet! Sedan var Kalle och gänget igång med en ronja-låt om en truckerkeps. Sedan var det möhippe-gänget där de delade ut ett fotoalbum från möhippan. Marie höll ett bejublat tal (som det fortfarande pratas mycket om bland våra gäster) och till sist höll Angelica tal. Angelica är den som känner mig allra bäst, och jag känner henne. Jag vet hur mycket det krävdes av henne att gå upp och hålla tal och jag är så djupt imponerad att hon gjorde det! Hon citerade även från en sång som hon och jag skrev en gång i tiden när vi var ungefär 7 år eller så..
Innan desserten hann även vi gå upp och tala lite. Naturligtvis blev det en hel del tackande, och framför allt till vårat toastpar samt de fantastiska människorna som höll i vår middag!
När det var dags för dessert så skulle vi bränna en bryle istället för att skära en tårtbit. Crema catalanan var uppställda i ett torn och vi brände den längst upp. Kaffe serverades på buffe och man fick sig en liten avec till kaffet också.
Efter att desserten var uppäten var det dags för vår första dans som man och fru. Bandet klev på och spelade ”Love is all around”. Låten var vald av bandet och det var en bra låt att dansa till! Innan bröllopet hade jag lite panik inför detta moment. Jag är inte så förtjust i tanken på att dansa själv med Martin i 3-4 minuter. Jag har varit på bröllop själv och det kan verkligen vara trista minuter. Efter att ha berättat detta för Anna hade vårt toastpar styrt upp det så att vi dansade själva i en minut ungefär sedan kom mer eller mindre alla upp och dansade med oss! Det var så fruktansvärt roligt och en oförglömlig stund!
Ute hade det blivit mörkt och marschaller var tända. Det var lite dimmigt ute så det blev ytterligare ”myskänsla” på kvällen.
Efter att brudvalsen var dansad så var det fest. Vi öppnade baren där vi hade öl/vin/cider för 20 kr/st och alkoholfritt utan kostnad. (Kontantbetalning och swish-betalning ) Vi valde bort starksprit helt, men jag tror inte att någon saknade det. Vissa blev rätt så kanon ändå och stod och sjöng ”Poison” på scenen långt in till morgonen..
Jag dansade hela kvällen. Så roligt! Jag dansade med alla som ville dansa och med vissa som inte ville det. Innan dansandet hade börjat passade jag på att byta skor till converse. När jag gick iväg hörde jag hur det klingades i glasen och Martin fick massor med pussar.
Martin och jag passade även på att sjunga lite. Martin stod på scen och sjöng ”En kväll i juni” och jag sjöng ”Oboy” med Peps Persson. Hade jag varit lite mer förberedd hade jag nog sjungit någon annat, men det spelar inte så stor roll. Roligt hade vi!
Vid 2-tiden tror jag det var plockades vår vickning fram. Det var kanelbullar och mjölk och gjorde stor succé! Det var så mysigt att sitta och äta kanelbullar sådär lite på natten med nästan alla de människor man älskar mest. Kanelbullarna hade Annas mamma bakat.
När klockan var närmare 4 så orkade jag verkligen inte mer. Det blev en total krasch av trötthet och av allt som hänt under dagen. Det är ett så otroligt intensivt dygn så man är rätt så känslomässigt slut. Martin fick hjälpa mig av med klänningen och jag bytte om till myskläder som vi hade i en väska. Så otroligt skönt att gå hem i natten med myskläder på!
Att gifta sig är så otroligt roligt! Alla borde prova på det. Vi älskar varje minut detta bröllop har inneburit med förberedelser, genomförande och själva dagen. Åter igen, tack ALLA som var delaktiga under dagen, ni är fantastiska allihop!
Och en påminnelse: Ni som har bilder, skicka dem till [email protected]
Bilderna i detta inlägg är till största delen tagen av Petra Berggren. Resterande bilder är det några som skickat till oss, önskar ni att vi tar bort bilderna ni tagit, hör av er!
Jag har samlat på mig en hel del tips jag tänkte skriva ner i ett inlägg, men det är ett som jag tycker är viktigast:
Gör det till ERT bröllop!
Vill ni köpa en ring för 50 000 kr och har råd med det, gör det! Vill ni skita i bröllopstårta, gör det! Vill ni ha 80-tals tema, ha det! Vill ni släppa ut duvor när ni kommer ut från kyrkan, gör det! Vill ni servera varmkorvsbuffé till middag, gör det!
Vi är så otroligt glada över ALLA val vi gjort! De är genomtänkta och varje del i vårat bröllop tycker vi är det bästa vi gjort och representerar oss! Gör inget för någon annans skull, gör det för er skull!
Anna gjorde grymt bra festhäften! Vi har hittat några nu när vi städar undan här hemma. Är det någon som vill behålla sitt har vi inte slängt dem än, hör av er så kan vi kolla om det finns kvar!
Glömde ju! Martin hade även dessa:
Gul fluga och gula hängslen och strumpor kommer från slipskungen.se. Kostymen är uppsydd till Martin för ett par år sedan, skjortan kommer från MQ, även dessa blommor kommer från svärmor och skorna är jag lite osäker på men tror det var ecco.
Bilderna är en tjuvtitt från fotograferingen med Petra.
Att vi är nöjda med våra val inför bröllopet är det väl ingen som har missat? Så är det även med musiken. Som jag berättat i tidigare inlägg så var sången och musiken i kyrkan grym. Jag ryser hela vägen upp i nacken när jag tänker på hur häftigt det var. Vill man kolla in lite mer på va Fredrik kan, gör det
här: http://www.fredriktorngren.com/ Vet dock inte om man kan boka Anna, eller om hon gjorde ett speciellt framträdande för oss :)
Bandet på kvällen var även det hur bra som helst. Att de släppte upp både mig och Martin på scen för att framföra varsin låt verkade de bara tycka vara kul. Sedan hade vi andra gäster som var upp på scen oxå. Men hela kvällen kommer jag att skriva om framöver.
Jag hade köpt en klänning redan i vintras till Stella, men köpte en ny nu i sommar från e-bay jag tyckte passade bättre och som hade tyll, precis som min klänning. Blommorna i hennes hår kom från min svärmors odling och Irene hade även dekorerat diademet med blommorna. Stellas skor kommer från dinsko.
Jag har en jätteduktig frisör vid namn Anna på Salong Papiljott. Det är även hon som gjort all make-up på mig. Jag bokade in henne ett år i förväg, och jag vet att hon redan fått förfrågningar om nästa år, så blivande brudar vänta inte med att boka en bra frisör! Det är värt varje krona att gå till någon man känner sig trygg med och som vet vad dom pysslar med.
Jag har då aldrig varit så snygg i hela mitt liv som på min bröllopsdag!
Blommorna har min svärmor odlat och det är även löshår insatt för att fylla ut mitt eget hår. En av bilderna är från Papiljotts instagram. Följ dem där så får ni se fler brudar.
Måste även passa på att säga att jag inte på något sätt är sponsrad av något företag, men gör man ett bra jobb så rekommenderar jag gärna. Jag vet hur det känns att vara en blivande brud, och jag vet hur viktigt det är att det fungerar bra på bröllopsdagen. Det finns företag jag framöver kommer att skriva om som jag inte rekommenderar oxå. Som till exempel det företag där jag beställde Vincents gula fluga. Den har fortfarande inte kommit...
https://cdn1.cdnme.se/3898439/7-3/pic_5214fc4addf2b350593e4744.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/3898439/7-3/pic_5214fc4ce087c37dd0f249b3.jpg" class="image">
Till sist kan jag berätta om min underbara klänning! Den heter Enzoani Modeca Nasra och är från deras kollektion 2012. Redan i november 2012 köpte jag den på Eleganten. Det var inte kärlek vid första ögonkastet kan jag erkänna. Den hade släp som jag inte alls var intresserad av och ett bling-spänne som jag ville ta bort. Först hängde jag bara undan den, men efter jul bestämde jag mig att det skulle bli den klänningen. Om ni vill se hur den ser ut på en modell så skriv in namnet på youtube så får ni se den "in action".
Från början hade den med en liten kappa eller vad jag ska kalla det. En bolero som jag inte alls gillade så den ville jag inte ens ha. Klänningen var även för liten, men ner i vikt ville jag vilket fall som helst då bebis-vikten fortfarande låg på mig.
Sådär ser klänningen ut från början. Men jag beställde tillen bolero från USA som jag sedan lade till på klänningen. Och jag är verkligen supernöjd!! Den är och var verkligen så himla vacker och släpet var bara en kul detalj och inte svårt att hantera alls. Jag älskar min brudklänning!
Fördelen med att köpa den från Eleganten är att den kunde vara där hela vägen fram till dagen innan bröllopet. Dom kunde göra sista-minuten-ändringar, vilket behövdes så att klänningen passade mig perfekt! Sedan hade jag chans att ändra mig OM det nu skulle varit så att jag ville byta. Vilket jag i ärlighetens namn var nära att göra, men glad att jag inte gjorde.
Nu har jag snott två bilder från Instagram för att ni ska se hur den ser ut sedan. Hoppas ni tycker att det är ok..
Här ser ni den med boleron. Först köpte jag fel färg, så behöver någon en oanvänd spetsbolero i vitt så hör av er! Den som är på bilden vill jag ha kvar. Jag har även en underkjol vilket var underbart i värmen. Den luftade lite och gav lite mer volym, men inte så mycket som man tror, klänningen var stor i sig.
Här ser ni släpet på klänningen. Inte så stort, utan nu i efterhand tycker jag att det är alldeles lagom. Baksidan av boleron har små knappar hela vägen upp och den är verkligen underbar bakifrån oxå.
Av någon anledning vill inte bilden vrida på sig, men ni får se den upp och ner. Detta är alltså den vita spetsboleron som är till salu. Men den är exakt likadan som den jag hade på bröllopet, fast min är ivory.
Till sist vill jag passa på att tipsa blivande brudar: Eleganten brukar rea ut sina årsmodeller från året innan nu fram till jul typ. Och vad gör det att man gifter sig i en brudklänning från förra året? Inte så att det spelar någon roll, inte för mig iaf. Tyvärr är deras hemsida inte allt för uppdaterad, men gå in och prata med dem! De är jätteproffsiga.
.. utan nu är jag fru Jutman!
Jag tänkte berätta om bröllopet som jag upplevde det. Vår underbara, nästintill perfekta dag!
Efter massor med förberedelser (som jag kommer att berätta om i senare inlägg) var dagen äntligen här. Naturligtvis vaknade Vincent redan kl 05.50. Bara till att kliva upp och göra frukost. Vi åt frukost och började förbereda oss, dock tog vi det ganska lungt. Vid 9-tiden kom Camilla som skulle locka Stellas hår. Efter det kom Angelica 9.30 och ca 9.50 åkte jag, Angelica och Carro till frissan Anna på Salong Papiljott. Kl 10 var vi på plats och jag var hur lugn som helst. Anna dukade fram mousserande, jordgubbar och godis. Jag fick håret tvättat och sitta i massagestolen. Hur underbart som helst! Angelica och Carro fick sätta fast blomtejp på blommorna jag skulle ha i håret.
När Anna fönat och fixat lite med håret skulle löshåret in. Anna gjorde en fantastisk håruppsättning och Carro och Angelica gick loss med locktänger och lockade varandras hår. Vi hade verkligen en jättefin förmiddag! Lunch från Dolcetto innan det var dax för make-up. Anna sminkade mig jättefint! Sedan in i brudklänningen och på med spetsboleron. Jag var en redo brud! Verkligen skumt att se mig som brud i spegeln. Men grymt fantastiskt! Vi sa hejdå till Anna och packade in oss i Angelicas bil som hon täckt in med ett vitt överkast. Att komma in i en bil med min tyllklänning var som att se en tyll-bomb explodera i bilen.
Kl 14 hade vi bestämt med vår fotograf Petra Berggren vid Merlo Slott. Där har jag och Anglica busat under hela våran barndom och även delar av min möhippa utspelade sig där. Veckan innan bröllopet hade väderprognosen visat regn och även på morgonen på bröllopsdagen regnade det. Förtvivlad smsade jag veckan innan till Anna, vår toastmadame, att det skulle regna och vi var tvunga att hitta en annan plats att fotas på. Anna hörde av sig bara minuter senare med den glada nyheten att hennes kompis Malin skulle öppna slottet speciellt för oss så att vi kunde fotas inomhus i Merlo Slott!
Så när vädret nu var fint passade vi på att fotas både inomhus och utomhus på den plats på jorden som jag känner mig mest hemma. När vi kom fram så hade bara Malin kommit. Anglica släppte av oss och åkte sedan för att göra sig klar och Malin öppnade slottet så jag och Carro kunde vänta inne. Först kom Erling och Irene med brudbukett, Stellas diadem som var täckt med blommor och Martins corsage. Sedan kom Petra, sedan Jesper och till sist kom Martin med barnen. Nu hade flera av oss redan fällt en tår eller två, de första av många den dagen.
Martin var så himla snygg. Där och då slog det att han faktiskt blir min man snart! Vi började att fota ute med barnen med oss. Jesper var på plats för barnen och busade med dom som bara han kan. Våra barn verkligen älskar honom! När vi var klara med barnen utomhus så tog Jesper med dem till Kovland och vi fortsatte att fotas. Carro duttade mitt smink hela tiden då jag bara grät mest hela tiden. Mamma och Ida kom förbi och kikade lite oxå. Sedan kom Malin och sa att hon var snart tvungen att åka hem, så vi fotade oss inomhus och fortsatte sedan ute igen. Tiden gick verkligen jättefort och snart var det dax för Petra att åka till kyrkan. Hon ville vara lite före för att hälsa på präst och vårat toastpar, Anna och Kalle.
Så kvar vid slottet stod jag och Martin och Carro. Hur nervösa som helst!
När vi åkte mot kyrkan kom vi på att vi inte druckit vatten och att jag hade otroligt ont i huvudet. Klockan var 15.45 och mer eller mindre alla vi kände längs vägen mot kyrkan var förhoppningsvid på plats i kyrkan. Så vi stannade till och chockade en av Martins barndomsvänners föräldrar och drack lite vatten och tog en huvudvärkstablett.
Vi kom fram 15.55. Carro sprang in i kyrkan och vi lunkade sakta dit. Jermunn mötte upp oss och kyrkklockorna började ringa. "Hör ni det där? Det där är era bröllopsklockor som ringer" sa Jermunn. Den känslan glömmer jag aldrig, allt blev så verkligt och jag blev så oerhört rörd ända in i själen. Jag och Martin bara tittade på varandra och sedan gick Delsbo Brudmarsch igång och dörrarna till kyrkan öppnades. Alla stod upp. Alla tittade på oss. Jag försökte att undvika någras blickar då jag förmodligen börjat storböla om jag sett dem.
Framme vid altaret. Med den människa jag älskar mest. Med den människa jag ska dela mitt liv med. Förstår ni hur häftigt det är? Att vara helt och hållet säker på att jag vill dela hela mitt liv med honom!
Vi började med psalm 201, En vänlig grönskans rika dräkt. Jag bara skakade i hela kroppen. Efter psalmen började Jermunn prata. Helt plötsligt var det dax! Angelica kom fram och hämtade brudbuketten och jag och Martin svarade "ja!" på om vi ville dela livet med varandra. När vi skulle säga "Jag tar dig.." samtidigt som vi skulle hålla i ringarna tillsammans kände jag mig så otroligt levande, sårbar och lycklig på samma gång. Det är, näst efter mina barns första ögonblick i livet, det bästa minutrarna i mitt liv! Den känslan önskar jag verkligen att alla får uppleva.
Att våra barn sprang runt i kyrkan under vigseln var bara underbart. Jag hörde i bakgrunden under vigseln att Vincent satt och sjöng "lilla snigel" och Stella försökte få vår uppmärksamhet ibland, Vincent gjorde även en oförglömlig "tittut" mellan Martins ben samtidigt som Vincent, högt och tydligt, ropade "HEJ"!
Efter vi fått våra ringar av varandra skulle Anna och Fredrik sjunga. De framförde Kari Kimmel- Where you belong. Det var fantastiskt och Anna hade nog lite svårt att hålla tillbaka tårarna. Martin höll om mig hårt och vi stod inte bredvid varandra och höll händer, vi kramades istället. Efter sången pratade Jermunn om att det är inte varifrån man kommer, utan var man hör hemma som räknas. Underbara ord av så många anledningar och det gick rakt in i mitt hjärta.
Helt ärligt har jag lite svårt att hålla isär i vilken ordning allt hände.Vi knäböjde och blev välsignade i någon ordning. Jermunn pratade vidare om att det inte finns någon tvekan om var vi hör hemma, och det är med varandra. Vi bad "Fader vår" och sedan skulle Anna och Fredrik framföra sin andra sång. En sång som har blivit vår sång, utan att vi märkt det. Den har bara smugit sig på oss och nu tänkte vi alltid på varandra när vi hör den. Jermunn sa även att det involverade en överraskning och när jag såg Frida med en saxofon förstod jag!
Det är nämligen så att när Anna och Fredrik gifte sig så spelades det en hel del saxofon och Martin var heeeelt lyrisk! Och har pratat om det mycket! Jag med förståss för det var ett underbart bröllop med massor av musiker som bytte instrument med varadra och dansade på och spelade samtidigt. Saxofonen var det vi kommer ihåg allra mest.
Så då förstog jag varför Malin hade så bråttom hem från Merlo till barnen hemma, hon skulle ju byta av sin fru så att Frida kunde spela saxofon! Och vilket framträdande. Jag bara ryser när jag tänker på det. The wannadies- You and me song. Så GRYMT!
Vi sjöng en till psalm, på bröllpsdagen ber vi, och sedan var det dax att gå ut ur kyrkan. Det gick så himla fort allting att jag helt plötsligt var fru! Vi gick först och smet upp i en trappa och gosade lite för att sedan komma sist ut ur kyrkan. Vi möttes av ett hav av såpbubblor i strålande solsken. Heeelt underbart. Vilken känsla!
Sedan var det kramkalas och barnen följde med Ilona till hennes dotter som skulle vara barnvakt. Stella var inte helt lätt att få med, men glömde bort det så snart hon satt sig i bilen. Vi kramades och kramades och alla lyckönskade oss och sa grattis. Till sist kände jag mig som en skiva som bara upprepade "tack, tack" hela tiden. Med ett gigantiskt leende som lixom fastnat på mig. Inte ett konstlat leende alls, utan ett verkligen, genuint lyckligt leende! Massor av människor ville fota oss såklart och Petra (som jag inte märkt allt förrän nu) förslog att vi skulle vända på oss så att det inte endast fanns kisande kort på oss.
Mats hade kört fram bilen och det blev en massa hurrande när vi körde förbi. Äntligen var det vi, äntligen är vi gifta!
Vad som hände senare skriver jag en annan kväll.
Idag har vi hunnit med frissan och tränat i kyrkan. Tror det kan bli väldigt känslosamt dethära!
