Sorry!

Bloggen har blivit lite lidande den sista veckan. Med sonen på barnsjukhuset spelar allt annat mindre roll.

Men jag tänkte skriva ett snabbt litet inlägg sådär sliskigt romantiskt och rosaskimrande. Jag tänkte berätta om en av de saker jag verkligen fastnade för hos Martin. När vi började dejta så sa han aldrig hejdå när vi skildes åt. Då lämnade han mig aldrig kändes det som. Jag vet inte ens om jag berättat hur mycket jag gillade det hos honom, men nu får han veta. Nuförtiden är det bortglömt och vi säger alltid hejdå. Men jag saknar att inte säga det, hur knasigt det än låter.


Kommentarer
Postat av: Jennifer

Åh så fint! <3

2012-11-27 @ 08:20:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0